Social fobi; Social Skräck?!

Det är faktiskt helt sjukt - även om jag redan vet om att det är såhär blir jag ändå förvånad över att ha rätt gång på gång?
 
Det har något att göra med balans i livet. Det går inte att bara ha det bra, inte heller bara dåligt. Det går inte heller att få det jämnt? Tror jag inte. Eller så är det jämnt bara att det negativa tar över för min del. Det dåliga växer sig större än det som är bra, ibland.
 
Poängen är att det inte kan gå mer än en dag, max två i sällsynta fall, utan att det händer något. Så fort jag landar i något och det känns bra, händer det något annat. Det är så uppenbart när ens liv innehåller väldigt lite; annars märker man nog inte det på samma sätt.
 
Hur som helst. Ångest igen. Jag vet varför jag får för mig att jag är befriad från ångest - det är för att jag inte träffar några människor då eller har utsatts för någon social situation på länge.
Idag har jag fått meddelanden från inte mindre än fyra olika människor och jag tycker att jag hanterade alla väldigt bra (alltså att svara kort på varje grej hahaha) men nu kommer ångesten. Dessutom är det mulet och regnigt idag vilket hade varit väldigt mysigt om det inte hade hänt någonting men nu helt plötsligt kommer alla på en gång och vill ha en bit av mitt nya jag! Skoja ba. Men lite så.
 
Kom fram till alldeles nyss att jag nog lider av social skräck, om det är en grej. Social fobi kan jag väl inte påstå att jag har eftersom jag kan och alltid har deltagit i sociala sammanhang oavsett vad jag känner inför det. Men det går inte att komma ifrån att jag i hela mitt liv känt samma ovilja till att träffa andra människor, bortsett från enstaka perioder i mitt liv då allt bara var härligt och flöt på. Jag tycker att det är svårt och jobbigt och det tar emot på alla håll och kanter och jag får svårt att andas. Så är det bara.
Jag tycker framför allt att det är jobbigt att lämna mitt hem (min säng<333) samt att inte få vara ensam och ifred. Jag vill gärna vara ensam, hemma, i min säng... Jag halvligger i sängen nu och detta är dn tryggaste platsen i mitt liv. Finns inget bättre just nu. Skulle kunna ligga här för resten av mitt liv om inte det vore att slösa bort mitt enda stackars lilla liv. Haha.
 
Jag säger då det. Usch.
 
Vi får se hur det blir, i vanlig ordning. Jag kan inte se in i framtiden tyvärr.
 
Nu ska jag fortsätta mysa här med en kopp kaffe och en chokladmuffins och förhoppningsvis är min mobil tyst resten av dagen...
 
 
 
 
Allmänt | |
Upp