6 november
Vilken härlig start på veckan jag fick!
Först halkade jag ner för trappan tillsammans med min fem kilo tunga väska innan jag stapplade ut till bilen, som inte ville starta och som var inbäddad i ett tjockt, vackert lager av is.
Min första tanke var: det är inte meningen att ska jag någonstans idag - men som tur är har jag numera gett upp att ge upp och därför lät jag inte detta stoppa mig. Jag övertalade bilen att den visst skulle starta (genom att gasa nästan samtidigt som jag vred på nyckeln) och sedan skrapade jag envist rutorna vilket är det absolut värsta och vidrigaste jag vet (typ) innan jag satte mig i bilen och väntade på att imman skulle försvinna.
Allt detta slit för att sedan sitta och gäspa och frysa på en och en halv timmes föreläsning… med min mörbultade kropp.
Hm.
Jag var hemma och ”klar” halv elva men… jag lyckades aldrig komma igång att plugga. Först gick jag en promenad i solen med ponnyn och kom in igen klockan tolv. Då åt jag, ute på altanen i solen. Därefter blev jag dödstrött och somnade sedan. Efter att ha sovit en bra stund var jag fortfarande svintrött och har varit det enda sedan i lördags… haha.
Känner bara att det här inte är min dag, mitt år eller mitt liv……….. Jo det är mitt liv, i ett nötskal. Usch.
Ibland önskar man bara att allt var lite annorlunda – lite bättre. Med man menar jag jag.
Det ska bli intressant att se hur det blir nästa höst, om det blir bättre att bo själv. Jag är rädd för att det kommer bli ännu sämre, men jag vet ju inte förrän jag har provat.
Hah! Jag som ville komma igång och springa, träna osv. nu men jag är dels dunderförkyld vilket även har satt sig i lungorna så jag knappt har kunnat andas (tacolov har jag lite gammal utgången astmamedicin kvar haha) och nu har jag då konstant i ländryggen + fötterna.
Blä. Är så äckligt jävla trött på mig själv och på ALLT just nu vilket enkelt förklaras med att blodbadet är på igång! Ibland är mens det bästa som finns för då kan jag, om jag har tur, bli helt normal igen och inte bara det - ibland blir jag ännu mer handlingskraftig och energisk! Känns väl tveksamt denna gång men man vet aldrig. Kan ju hoppas på det bästa i alla fall.
Just nu känns mina hjärna som potatismos, jag har dålig syn, ont överallt, är snorig, frusen och DÖDSTRÖTT. Tror faktiskt jag skiter i allt och går och lägger mig nu, försöker göra det bästa av situationen resten av veckan istället............ eh. Ja. Det brukar ju aldrig bli bra. Nej... Dålig idé. Men jag är sååååå trött.
Tacohej.