failday
Blä vilken hemskt oproduktiv dag.
Har självklart inte fått ordning på någonting och att det redan är fredag imorgon känns så, så, så himla hemskt.
Mitt liv är en fullständig katastrof.
Och jag är en fullständig katastrof.
Har i alla fall lyckats sälja några av mina 30 (!) böcker denna oproduktiva vecka så plötsligt har jag "fått tillbaka" lite pengar på kontot... även om det är en bråkdel av vad jag köpte böckerna för från första början.
Försöker trösta mig med att jag ändå inte behöver pengarna till någonting (just nu) men det känns ändå som ett enormt slöseri.
Och jag känner mig så, så, så himla osocial - till den grad att jag absolut inte vill vara social. Jag har märkt allt eftersom den senaste tiden att jag dessutom tagit ett stort steg tillbaka vad gäller ögonkontakt. Jag undrar på riktigt vad jag gör när någon tittar på mig för jag har ingen aning - förutom att jag liksom försöker skaka av mig den andra människans blick samt tittar åt vilket annat håll som helst. Allt för att slippa se någon annan i ögonen; för att slippa bli sedd.
Det är inte så att jag direkt känner mig blyg eller osäker utan helt jävla efterbliven i brist bättre ord. Typ femhundra procent asperger, inte för att det var något bättre ord men poängen finns där. Som om något är fel, hissen går inte ända upp osv.
Den enda anledningen till att jag ens tänker på det här med att vara social är bl.a jobb och andra viktiga saker bra kontakter kan vara bra för. Meeeeen jag vet inte.
Aja. Det var bara det. Ska jobba imorgon och tvingas utstå diverse sociala helvetesfaser - helst av allt skulle jag slippa det och jag ångrar mig grovt men det genererar ju mer pengar åtminstone......... och så ska jag ju åka förbi biblioteket och försöka få tag i den omöjliga boken och skämma ut mig ännu mer osv. osv.
Så kul att vara jag. En vandrade, pinsam katastrof.