aldrig mer

Jag vet att man aldrig ska säga aldrig; men jag ville verkligen inte någonsin igen tillbaka till de senaste tio åren. Inte ens till igår.
Bläddrade för tjugonde gången igenom bilder från 2012-16 och herreguuuuuuud vad deprimerande. 
Det enda positiva är att jag kämpade vidare så länge som jag gjorde. Kanske för att jag inte fattade bättre, utan var för korkad, men ändå. Jag minns, utan bilder, hur jag försökte var glad och tacksam över att bo här ute men det gick bara inte de första åren. Inte förrän kanske förrförra året började jag verkligen uppskatta det.
 
Jag tror att jag varit och fortfarande delvis är ganska psykiskt utmattad. På alla sätt och vis.
Tror det kan vara därför jag har så extremt svårt med balansen mellan hur jag borde vara och hur jag är. Att jag reagerar starkt och överdrivet osv. och inte tänker mig för ordentligt etc. etc.
Baaah. Så mycket saker.
Eftersom jag har ganska mycket tid att tänka på dagarna när jag jobbar, försöker jag ibland gå igenom mitt förflutna (haha) men idag kände jag att orkar bara inte.
 
Kanske börjar bli dags att vända blad. Återigen.
 
Jag fortsätter att träna på att vara mer glad och bjussig, socialt sett. Det går sakta framåt i alla fall. Det är också en sån obalans där för jag tycker inte på något sätt själv om mina reaktioner och hur hård och dömande jag är mot andra. Ibland skäms jag för mig själv över vilka dumma tankar jag tänker om andra människor. Därav att jag ibland känner att jag inte förtjänar bättre, eftersom jag alltid i grund och botten varit en väldigt oförlåtande och hård person mot andra (inklusive mig själv) - men samtidigt kan jag var väldigt, väldigt snäll och empatisk och försiktig för andras skull så det är bara ren schizofreni ibland känns det som. Men enligt Alexander Bard är schizofreni framtidens personlighet typ... så det låter ju lovande för min del haha.
 
Nu ska jag nog borsta tänderna och gå och lägga mig. Råkade sova ett par timmar sent i eftermiddag så det kan bli svårt att sova. Men på jobbet skulle jag utan problem kunna somna vid skrivbordet! Irriterande. Var så trött idag att jag inte visste var jag skulle ta vägen till slut. Hemskt.
 
Två veckor kvar tills min närmsta framtid är avgjord också. Spännande.
 
 
 
 
Allmänt | | Kommentera |

avlider

Det är heeeeeeeemskt - att vara såhär trött.
Ska verkligen försöka äta mer frukt och undvika allt sött socker förutom det mest nödvändiga som chokladmjölk, lingonsylt om jag är nyttig och äter gröt osv. osv. För mycket socker gör bara tröttheten ännu värre och energin försvinner all världens väg.
 
Jag är inte på dåligt humör eller något nu, just saying: Jag kan inte förstååååå varför jag är fast i detta elände och inte kan ta mig vidare. Jag fattar det verkligen inte. Är det här allt? Det kanske aldrig blir bättre? Kanske måste jag nöja mig såhär... Inte för att jag har det dåligt - bara väldigt, väldigt tråkigt.
 
Som imorse åkte jag tidigt till jobbet för att inte behöva stressa utan komma ikapp och ha en bra dag. Vad händer inte då? 1. Jag måste byta dator igen (eftersom jag är min mamma upp i dagen och bara hattlar hit och dit) och där hade jag inte tillgång till skatteverket 2. Skatteverket fungerade inte överhuvudtaget på säkert en timma.
Jag vaknade, gick upp och åkte sjungandes till jobbet med en positiv inställning och bara en tanke på att göra klart allt i tid osv. osv. men det var bara återigen den ena saken efter den andra hela tiden? Tills det tog stopp och absolut ingenting hände - förrän fem minuter innan jag tänkt gå hem så det tog mig ytterligare en kvart innan jag kunde gå...............................
 
Bara dumma, irriterande saker gång på gång. 
Och nu förstår jag att de kommande åtta veckorna ska jag byta dator varannan dag bara för att en annan person inte kan gå fem meter extra. Åååååååååååh. Bara en sådan sak kan göra mig galen. Funderar på byta till en tredje dator men då känns det fånigt att ba "jag orkar inte hålla på att byta plats hela tiden".......
 
Jaja. Det är bara att börja om igen imorgon... men det är samma sak år in och år ut. Fast jag vet att felet ligger hos mig, eller snarare möjligheten att förändra mig själv och inte omständigheterna men ändå. Det är lättare att gnälla och tycka lite synd om sig själv.
 
Mormor och morfar var här när jag kom hem och de åkte nyss. Vi satt ute på altanen hela tiden och jag somnade i stolen... så skönt men kanske lite otrevligt.... Oh welll. What to do...............
 
Funderar på om jag ska rida lite, eller kanske tömköra åtminstone, nu för att sedan duscha, tvätta håret och till sist göra det jag borde göra vid skrivbordet resten av kvällen... Kanske, kanske. Absolut.
 
 
Allmänt | | Kommentera |

en semesterdag

Precis som jag tänkte skriva att det här förmodligen är min sista och nästan enda lilla semester, fick jag jobb-bokning imorgon. Därmed är veckan komplett på jobbfronten. Jag var tvungen att vara ledig idag bara.... Möjligtvis att jag måste vara ledig en dag nästa vecka också men det kanske inte behövs eftersom jag inte ska jobba söndagen efter det igen? Jag vet inte. 
Det enda jag vet är att jag med största sannolikhet kommer uppfylla mitt sparmål till hösten! Även om jag kanske blir tvungen att spendera en del på kurslitteratur.......
 
"Försov" mig imorse till tio över sju. Panik. Någonting i min dröm skrek åt mig att gå upp och då gjorde jag det. Sprang ut i nattlinnet och en fleecetröja.
Blir på riktigt ledsen över det eftersom det för en gångs skull var sol och blå himmel tidigt på morgonen när jag var ledig :( Och så missade jag det bara sådär.
Åt frukost ute på altanen och sedan skulle jag rida ut i skogen med sällskap. Inte för jag vet vad jag skulle göra ute klockan sex på morgonen? Gå runt i trädgården som en annan tomte? Hm.
 
Efter att ha snabb-bakat chokladsnitt begav jag mig ner till poolen och badade bort den värsta ångesten. Såg på TV4 Nyheterna igår kväll i väntan på The Middle och ärligt talat, tanken på ett tredje världskrig kändes inte alls överdriven. Ryssland och USA i Syrien... Amerikanen som dog efter att ha blivit arresterad i Nordkorea... Trump, Putin och diverse andra livslevande troll.
Ay caramba.
Kan inte heller sluta tänka på ett klipp där en amerikansk (tror jag) soldat sprang och hämtade små barn medan två andra sköt till hans försvar. Soldater som krigar är en sak, men att det satt ett gäng barn i smutsen och mitt i kriget är helt sinnessjukt att tänka på. Livslevande, traumatiserade... 
 
Extra märkligt och komiskt att jag då går runt hemma en solig och helt underbar sommardag och mår äckligt dåligt, bara för att andra inte har det lika bra som jag?
Känner mig nästan illamående av ångest över allt möjligt; mycket är dock ältande över alla dumma och pinsamma saker jag har sagt och gjort. 
 
Hur som helst. Nu är jag i min brors lägenhet och håller hans heltokiga katt sällskap. Tog med mig pommes frites, kyckling, ketchup och en burk bubbelvatten som jag ska äta snart hahaha.
Sen ska jag hem och bada igen!
 
Så otroligt, himla härligt om jag bara kunde sluta älta och plågas av saker som inte ens har med mig att göra!
 
 
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp