tis w9
Veckans framsteg: Åt mjölksyrade (ekologiska) morötter igår för första gången, och även idag. Det var det äckligaste på länge. Höll på att kräkas igår av lukten när jag öppnade burken och det bara bubblade och fräste.
Fick ont i magen av hur äcklad jag blev. Men jag åt det ändå. Surt, var det minst sagt.
Nu ska jag rensa all historik på datorn och skaffa mig ett liv. Hålla mig sysselsatt och inte distraherad. Jag är beroende av Twitter - svenska politiker och journalisters Twitter-draman. Det är en sån sanslös idioti att man tappar hoppet om mänskligheten. Man kunde ju tro att det skulle vara skillnad på "folk och folk" men det är ungefär som att se på ett dramatiskt avsnitt av Real Housewives of valfri amerikans stad. Gud bevare oss väl.
Det enda vettiga jag läser är väl Magda Gad, hon verkar vara en av få människor med fötterna på jorden och störst andel aktiva hjärnceller. Väldigt bra och intressant, men ändå väldigt hemskt och jag blir orolig för att hon ska omkomma (hur ska man då få veta vad som händer där nere?!) så det är ju ingen feel good-läsning där heller.
NÅ VÄL! Det ska nog gå, det här med. Det som stör mig mest är att jag är uttråkad och undersysselsatt och bara distraherarar mig med massa strunt. Samt att jag är förkyld. Har varit intervall-förkyld i två veckor nu! Helt plötsligt får jag världens nys-attack, snoret rinner som en vattenkran och jag har svårt att andas - i kanske tio minuter och sedan är jag ungefär som vanligt igen men med lite igentäppta luftvägar. Funderar på om jag kan ha blivit allergisk mot katter helt plötsligt men det vore ju omständigt.
Imorse hade jag tänkt gå upp tidigt. Men det tog en halvtimma innan jag vaknade till liv, och då la sig katten på min mage och spann hundra kilo sockervadd i ytterligare en halvtimma medan regnet smattrade mot fönstret + att jag hade drömt att jag hamnat i fängelse på grund av att jag blivit skjutsad på en cykel vilket jag så klart inte hade en aning om var olagligt (för det är det ju inte!!!).
Dessutom har jag fått ytterligare två bakslag. Liksom varför försöker jag ens? Ibland undrar jag verkligen hur det ska gå för mig. Det har inte gått något vidare hittills. Allt jag tänker på är mat och väder - och däremellan disraherar jag mig med onödig, oväsentlig, ren skit. Det här distraherandet är på grund av ångest vilket ju är beklämmande. Måste finnas ett bättre sätt att hantera det på, tänker jag.
Ska bli lite mer som Rory, tänker jag också. Det vore nog mer givande.
