aldrig mer
Jag vet att man aldrig ska säga aldrig; men jag ville verkligen inte någonsin igen tillbaka till de senaste tio åren. Inte ens till igår.
Bläddrade för tjugonde gången igenom bilder från 2012-16 och herreguuuuuuud vad deprimerande.
Det enda positiva är att jag kämpade vidare så länge som jag gjorde. Kanske för att jag inte fattade bättre, utan var för korkad, men ändå. Jag minns, utan bilder, hur jag försökte var glad och tacksam över att bo här ute men det gick bara inte de första åren. Inte förrän kanske förrförra året började jag verkligen uppskatta det.
Jag tror att jag varit och fortfarande delvis är ganska psykiskt utmattad. På alla sätt och vis.
Tror det kan vara därför jag har så extremt svårt med balansen mellan hur jag borde vara och hur jag är. Att jag reagerar starkt och överdrivet osv. och inte tänker mig för ordentligt etc. etc.
Baaah. Så mycket saker.
Eftersom jag har ganska mycket tid att tänka på dagarna när jag jobbar, försöker jag ibland gå igenom mitt förflutna (haha) men idag kände jag att orkar bara inte.
Kanske börjar bli dags att vända blad. Återigen.
Jag fortsätter att träna på att vara mer glad och bjussig, socialt sett. Det går sakta framåt i alla fall. Det är också en sån obalans där för jag tycker inte på något sätt själv om mina reaktioner och hur hård och dömande jag är mot andra. Ibland skäms jag för mig själv över vilka dumma tankar jag tänker om andra människor. Därav att jag ibland känner att jag inte förtjänar bättre, eftersom jag alltid i grund och botten varit en väldigt oförlåtande och hård person mot andra (inklusive mig själv) - men samtidigt kan jag var väldigt, väldigt snäll och empatisk och försiktig för andras skull så det är bara ren schizofreni ibland känns det som. Men enligt Alexander Bard är schizofreni framtidens personlighet typ... så det låter ju lovande för min del haha.
Nu ska jag nog borsta tänderna och gå och lägga mig. Råkade sova ett par timmar sent i eftermiddag så det kan bli svårt att sova. Men på jobbet skulle jag utan problem kunna somna vid skrivbordet! Irriterande. Var så trött idag att jag inte visste var jag skulle ta vägen till slut. Hemskt.
Två veckor kvar tills min närmsta framtid är avgjord också. Spännande.
