pleasure is a reward
Pleasure is a reward... Kan jag inse det nu en gång för alla?!
Efter en "dålig" morgon/förmiddag kände jag ingen pleasure alls. Jag hade sovit, gnällt, inte ätit utan bara varit allmänt lat - och det mådde jag inte bra av efteråt.
Inte förrän jag tog tag i skrivandet (blev dock mest läsande men i alla fall), följt av en spontan promenad ut i hästhagen som gav mig energi att cykla nästan en mil och därefter bada/simma tills jag nästan frös ihjäl i det knappa 22 gradiga vattnet.... följt av en dusch, mat, fika, chill, skrivande ute på balkongen osv. osv. kan jag slappna av och njuta och må bra igen.
Plötsligt längtar jag efter att jobba imorgon igen! Tidigare idag kände jag inte alls för det och när jag såg att jag även ska jobba på onsdag, dvs. fyra dagar i rad sjönk mitt humör ännu mer... Men nu känns det bara roligt igen!
Jag har gjort i ordning frukost och lunch tills imorgon, jag ska gå upp tidigt och släppa ut hästarna tillsammans med mamma och kommer därför hinna cykla innan jobbet vilket kommer få mig på jättebra humör....... Yay.
Kan inte fatta att jag fortfarande tror att "lugn och ro" kommer få mig att må bra när jag vet mycket väl att så inte är fallet. Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv mått bra av att inte ha något att göra. Att bara ta det lugnt. Det är ett stort missförstånd som har skett på den punkten. Självklart måste man ta det lugnt ibland och det var väl det som bidrog till att allt gick åt helvete - för att jag till slut inte fick några andhämtningspauser utan allt blev lite för mycket på alla fronter. Antingen var det för mycket eller för lite. Allt eller inget.
Nu ska jag hitta en balans mellan allt och det enda som gäller är att prova sig fram.
Det jag känner mest av allt som är det bästa av allt är helt klart att träna. Jag har läst och läst och läst om detta med endorfiner osv. men aldrig riktigt känt det. Förrän nu. Jag tränar (cyklar, springer, går...) verkligen inte av någon annan anledning än för att må bättre och känna mig bättre. Och jag känner mig inte bättre för att jag blir "smalare" eller "snyggare" utan - inte vet jag - det känns bara bättre efteråt.
Bla, bla, bla, bla...
This is the week i alla fall. Återigen lite av en make it or break it vecka faktiskt. Har lite svårt att förstå att jag ska skicka in ett bokmanus till riktiga bokförlag på riktigt. Hallå eller. Hur gick det till?!
Jag har fortfarande inte skrivit det där lilla extra för jag funderar fortfarande på vad som blir bäst osv. men det ska vara klart imorgon så jag hinner fixa till det en gång till på onsdag innan jag skickar in det.
Jag har verkligen inga förhoppningar faktiskt. Jag blir inte förvånad hur det än blir. Jag skulle tro att svagheterna är fler eller större än det som är bra men det är väl inte konstigt eftersom det är det första jag verkligen skrivit. Så förhoppningsvis gör ett nej mig bara mer motiverad att fortsätta och bli bättre... Det är ju inte så att jag lagt ner fruktansvärt mycket tid på det direkt hahahaha. Det gick verkligen väldigt fort. Så därför måste det vara klart på onsdag så att jag kan gå vidare och inte låta detta rinna iväg i tid och evighet.
Det var väl bara det... Haha. Nu måste jag sova och fortsätta leva istället för att bara tänka :P
