åt helvete med allt
Positiva klubben är back in business.
Har aldrig avskytt människor i största allmänhet så mycket som jag gjort/insett att jag gör som idag. Det är hemskt. Jag bara satt där som i en dålig repris av en typisk dag i mitt liv och kände bara OMG, WTF, FML, SMH!
Åkte därför av naturliga skäl hem så fort som möjligt. Väl hemma blev jag akuthungrig, fick akut, svår huvudvärk och ville bara sova - men kunde inte somna. Försökte tre gånger; tänkte att jag kunde sova en stund på eftermiddagen för att vara vaken längre ikväll och sova ut imorgonbitti. Men icke sa nicke.
Hepp.
Till slut efter ett fjärde försök/när jag gett upp insåg jag att jag inte kunde ge upp utan var tvungen att bege mig ut. Pappa var snäll och åkte till McDonalds vilket gjorde att jag överlevde även denna dag. Kan dock inte påstå att det smakade speciellt gott för jag mådde på riktigt piss. Happ. Iväg till veterinären med ponnyn och jag orkar inte ens. Jag bryr mig inte ens. Bara hon inte har ont och vi inte behöver avliva henne så skiter jag i vilket. Fine.
Efter en dusch försökte jag mig på att förbereda inför morgondagens, första, seminarium och det blir självklart bara bajs. Så enkelt men ändå tydligen så svårt. Hatar mig själv, mitt liv och alla runt omkring om möjligt ännu mer. Uppenbarligen är jag helt dum i huvudet (som många andra).
Ehhhh, ja.
Det jag har svårt att förstå är hur det här kunde bli mitt liv? Det här är det sneaste mitt liv kunde gå snett. Jag är ingen kriminell narkoman (ännu). Möjligtvis blir jag hemlös i framtiden, speciellt så som jag håller på att oroa mig och planera hur jag ska lösa det (köpa en bit mark av mina föräldrar och bygga ett en koja av hästbajs med stampat jordgolv)...
Det är lite som med dödsångest den här plugg-ångesten. Min hjärna kan inte greppa vidden av oändlig okunskap jag lider av. Jag kan inte greppa hur jävla dum i huvudet jag är. Precis lika outhärdlig tanken på hur oundviklig döden är, är tanken på att behöva leva bland alla andra dumma idioter till människor tills jag ((dör)). För jag drar till mig idioter som flugor dras till en bajshög, uppenbarligen.
Nu överdriver jag en aning i vanlig ordning men vad jag ska göra?
Problemet är att jag inte fungerar. Jag duger inte till någonting mer än något en efterbliven apa skulle klara av.
Jag hatar, hatar, hatar allt.
Tack för mig, hej.